Post by Category : MUSIK

> Direkt svarvad vinyl

En gång i tiden gjordes inspelningar i realtid, dvs orkester och vokalister gjorde inspelningen i realtid och man svarvade direkt en vinylmaster, som sedan gick till en fabrik som gjorde ett negativt avtryck i metall, varifrån man sedan gjorde pressningen av själva vinylskivan. Detta innebär att om någon spelar fel eller hostar eller något annat störande, så innebär det omtagning från början. Man spelade in en sida i taget, så det blir därmed två tagningar, men allt måste klaffa fullt ut.

Att jobba på detta sätt är idag extremt ovanligt, men när vinyltrenden väl slog till, så finns det alltid personer som vill utmana sig själva.

Ett företag är Chasing The Dragon (Audiophile Recordings), från England. Inför inspelningen så positionerades 21 mikrofoner i lokalen. Vokalisten spelades in via en Neumann U47, via en rörbestyckad förstärkare. Allt kopplades via en analog Neve mixer, där utgången gick direkt till en Neumann VMS 80, som svarvade mastern. Parallellt gjordes en analog inspelning på ett band, halvtums format med hastighet av 30 inch/sekund samt till en Nagra digitalspelare som samplar på 24-bit/192 kHz. På det sättet hade man tre masters att jobba vidare med. Man kan därmed lansera den direkt svarvade vinylskivan, CD samt master tape.

Jag har lyssnat på en av deras direkt svarvade inspelningar (direct cut recording), som gjordes hösten 2016 i London, Air Studio (Studio 1), med Syd Lawrence Orchestra (storband) med vokalisten Clare Teal. Denna skiva, A Tribute To Ella Fitzgerald, kan verkligen klassas som en audiofil produkt. Det tog en dag att göra inspelningen.

Som kommentar kan nämnas att AIR Studio är en klassisk studio i London, i en f.d. kyrka, som bl a är känd för en huvudman, Sir George Martin, som länge hanterade Beatles inspelningar. Verkligen klassisk mark med andra ord.

Men hur låter det i jämförelse med ”vanliga skivor”? Jag satte mig ner och lyssnade på skivan. Och visst slog den knockout på en traditionell inspelning. Det framkom i flera passage med framför allt vissa instrument och kombinationer. Grymt läckert, så till den milda graden att jag lyssnade om flera stycken, bara för att det var så häftigt. Det gick ett par timmar direkt. Gåshud vid flera tillfällen. (Gissa min nya favoritskiva?)

Man skulle kunna rubricera denna vinyl som, ”skivor värda att dö för”, en superbra analog produktion.

Utrustningen var väl kvalificerad, för att få så ofärgat ljud som möjligt. Allt var balanserat, vilket ger helt brusfritt grundljud. Spelaren var Rega Planar 3 med extra drivrem (gul), men i övrigt standard. Jag hade även en förförstärkare modell iFi Pro iCAN, som möjliggjorde att jag kunde testa med lite nyanser på rörsteg kontra diskreta transistorer och lite annat. Men bäst var ändå så rak ljudkedja som möjligt. En riktigt bra inspelning behöver ingen korrigering, om hela ljudkedjan är tillräckligt bra.

Se hur arbetet går till i studion (visar inte just denna inspelning, men upplägget är samma) del 1 och del 2

Man kan bara konstatera att det krävs en hel del logistik, för att sätta alltsammans.

Utrustning för provlysningen av vinylskivan:
Rega Planar 3, ADL Stratos RIAA, (iFi Pro iCAN), monoblock ATSAH 500 och golvhögtalaren Lukase RAW12H och allt fullt balanserat.

> Är Tidal bättre

En berättigad fråga är, om Tidal verkligen levererar bättre ljud med sin HIFI upplaga? Svaret är tveklöst, JA.

Efter flera år lyssnande på Spotify, så har jag äntligen provat Tidal HIFI. Jag har använt samma utrustning som tidigare, för att jämförelsen ska bli rättvis. Jag har hoppat mellan båda dessa strömmande tjänster med samma låtar. Varje gång så blir svaret, att Tidal levererar.

Hur uppenbar är skillnaden, kan man undra. För att inte trassla till det för mycket, så kan jag sammanfatta följande; Tidal ger en bättre och bredare ljudbild och denna positionerar sig bättre, dvs den kletar inte fast sig lika mycket som hos Spotify. Detta gäller både hörlurar som högtalare. Både bas och diskant är mycket mer tydlig, ren och med bättre snärt i dynamiken.

Upplever att Tidal är snabbare, dvs sökning med mera, går snabbare på datorn. Jag får bättre sökresultat och jag undrar varför? Eller har Tidal lyckats vara snabbare på att få med aktuella låtar?

Woow säger jag bara. Jag blev klart positivt överraskad.

Vad är nackdelen, om det nu finns någon? Skulle vara priset i så fall, då det är nästan dubbelt så dyrt mot Spotify, men som i mitt fall söker jag optimal kvalitet och då får det kosta lite. Det är ändå småpengar sett i det stora. Skulle inte kännas bra att betala mindre, men ändå veta att det finns en tjänst som är bättre, om jag får säga så.

Så nu finns det ytterligare en sak, som jag har svårt att vara utan, Tidal HIFI.

 

> Audiofil eller audioholic?

Frågan är om du är en audiofil eller kanske en audioholic? Gränsdragningen kan vara hårfin, men dessa båda grupper har rätt mycket gemensamt.

Å andra sidan, varför måste vi dela in folk i olika fack över huvud taget? Det måste vi inte alls göra, men jag gör ändå ett försök till att beskriva dessa två grupper, då de finns som ett begrepp. Det som är grunden för dessa två grupper, är musik på ett eller annat sätt.

Grovt är följande relativt gemensamt för både audiofilen och audioholicen.

 

 

  • Byter delar av sin anläggning med jämna mellanrum, i jakten på ett bättre ljud. I detta ligger att man normalt inte har integrerade förstärkare, utan man separerar förförstärkare och slutsteg. Även phonoförstärkaren (RIAA) är separat. Sedan finns olika mediaval, som digital, vinyl och CD. Genom att man delar upp förstärkarenheterna, så kan man bara byta ut den delen som man anser vara den svagaste länken.
  • Äger hörlurar som kostar mer än ett par tusen kronor.
  • I olika forum, så har man en fotnot längst ner, som listar hela utrustningsbeskrivningen, som ett sätt att tala om för omvärlden vilka coola prylar man har hemma. Lite skryt kan man säga, men även ett förtydligande av apparaterna och här finns även kablage medtagna.
  • Om man har strömmande media, så har man valt Tidal, hifi-abonnemanget för att få bättre upplösning.
  • Man väljer oftast att köra med fullt balanserade apparater. Nu kanske varje apparat inte alltid är helt balanserad hela kedjan, men med balanserade ut- och ingångar, så hålls brusnivån på en bättre nivå.
  • Man växlar mellan vinyl, CD och strömmande media. Men utåt så talar man helst om sin vinylsamling och man har gärna vinyler som bara finns släppta i andra länder och marknader.
  • Läser hifi-tidskrifter av olika modeller.
  • Högtalarnas placering är viktig och här har man jobbat sig fram för optimal placering, fast övriga familjemedlemmar kanske inte uppskattar placeringen. I vissa fall, när utrymme ges, så har man ett särskilt rum för sina musikstunder och då är det lättare att optimera ljudet.
  • Man har anpassa rummet hemma till sin anläggning och här kan det ibland vara relativt extrema lösningar med akustikanpassade detaljer. Problemet är ibland att det inte alltid är hustruvänligt, som man brukar kalla det.
  • Man kan slänga sig med tekniska termer som ”slew-rate” och ”bitrates”, m.m. men egentligen kanske man inte vet riktigt vad de betyder alla gånger.

 

Om du uppfyller minst hälften av ovan, så tillhör du en av dessa grupper.

 

Den stora skillnaden mellan audiofil och audioholic, är naturligtvis flera, men ett par saker markerar skillnaden starkt. En audiofil tror på dyra kablage och att de gör stor skillnad. Man kan säga att, båda grupperna har en tendens att lyssna mer på sin anläggning än musiken, om man vill vara lite kärleksfullt elak.

En audioholic är nog lite mer balanserad när det gäller ”snake oil” (ormolja) eller på tydligare svenska, placebo produkter. Hit hör bl.a. svindyra kablage. Men visst, de älskar sina apparater liksom audiofilen.

Gränsen är tunn och egentligen är det svårt att dra en tydlig skiljelinje mellan båda dessa grupper.

Gemensamt för båda är att de är ljudnördar och på ett eller annat sätt älskar musik och att de entusiastiskt debatterar för sin sak.

Så frågan är, vilken grupp hör du själv?

Om jag måste välja en av dessa, så är jag en audioholic, för min egen del, men jag vet att många andra kanske uppfattar mig helt annorlunda. Å andra sidan, gör det inget för min egen del. Det är inte viktigt egentligen. Ljudtokig är jag under alla omständigheter. Har lärt mig uppskatta bra inspelningar, då en bra anläggning avslöjar sanningen på inspelad kvalité. Jag trivs med att ha passion för något, som ger mig ny energi.

> Snart bättre ljud i mobilen

musik_mobilESS Technology som är en dominant spelare på chip-marknaden av DAC (Digital Analog Converter) har en ny chip kallad ES9218 SABRE, som är tänkt att integreras i mobiltelefoner för att få bättre ljudkvalité. Detta följer den tydliga trenden att ge oss konsumenter bättre ljud i våra vanliga mobiler.

ES9218 kommer redan nu att finnas hos LG´s modell LV20 och fler producenter lär följa efter.

 

>> LG LV20

>> ES9218

> Audio over IP – AES67 som standard för alla

hogtalarsymbolDet har sakta men säkert jobbats med att skapa en enhetlig standard för alla koncept, audio över nätverk. En gång i tiden skapades CobraNet, som länge dominerade, men sedan började andra koncept dyka upp. Men för att skapa en stabil plattform måste man standardisera protokoll, så att alla kan kommunicera i ett nätverk. Inom IT har detta hanterats under lång tid och nu när även distribution av audio över nätverk och då IP baserade nätverk, börjat användas, är det ännu viktigare att etablera en standard och det är AES67. Om alla förhåller sig till denna, så mår hela branschen bättre och kan utvecklas snabbare och tryggare.

AES67 är ett protokoll som i stort alla ledande producenter, som RAVENNA, Livewire, Q-LAN and Dante, har anammat.

Vad används då detta till? Jo, det är så enkelt att när vi distribuerar audio utmed långa sträckor så tappar vi signalnivån och ljudet plockar lätt upp störningar. Med distribution via nätverk, så försvinner dessa bekymmer. Det enda är att vi måste koda om signalen till digital signal och sedan koda tillbaka till analog nivå. Det är dock mycket billigare att distribuera information långa sträckor i digital form.

Applikationer är i första hand för yrkesbehov. Här finns studiomiljö men ett annat vanligt exempel är flygplatser och shopping centrum, där det handlar om långa sträckor. Men detta kommer att dyka upp även inom hemelektroniken med stor sannolikhet.

 

>> AES67

> Tänk på rummets akustik

diffusorI ett tomt rum ekar ljudet lätt runt. Det vet vi alla som flyttat in i ett nytt hem. Vi möblerar sedan efter bästa förmåga och behov. Fast ofta blir ljudanläggningen placerad på ett sätt som inte har prioritet. Ludet blir därefter.

Men det går att fixa till med olika hjälpmedel. Det finns att köpa helt färdiga detaljer eller så snickrar man ihop själv. Det bästa är om man använder naturliga detaljer i rummet, för att assistera till en bättre ljudbild.

För rummets akustikbehandling talar vi om diffusorer, absorbenter och basfällor. Bilden visar en platta med olika diffusorer, som splittrar sönder ljudbilden, så den inte kan studsa runt mellan väggarna och skapa stående ljudeffekter. Diffusorer kan man ha på väggarna och taket. Men dessa konsumerar inte ljudet, som en absorbent gör, som omvandlar energi från ljudet till värme. Den tar helt enkelt bort en viss ljudenergi. Det är lätt att blanda ihop dessa två olika sätt att behandla ljudet.

Sedan har jag noterat för sig basfällor, som ofta placeras i hörn, för att dämpa av olika frekvensnivåer och ofta lägre tonerna. Detta kan göras med olika tekniker.

Ämnet är stort och samtidigt viktigt för att akustiken är ju ändå en del i ljudkedjan och denna blir ofta misshandlad, vilket leder till att den totala ljudbilden är onödigt sämre. Så glöm inte av att studera rummets akustik och försök att bättra med enkla lösningar. På internet kan du hitta många sidor och dokument som ger förslag på förbättringar.

> Vinyltrenden fortsätter öka

vinylspelareTrenden visar att marknaden nås av fler grammofoner och många gånger återkommer flera tidigare kända märken, såsom Sony och Technics. Ja det mesta är nog ringar-på-vattnet-effekten av att marknaden har återupptäckt vinylskivan. En del artister väljer numera att släppa musik på strömmande media plus vinyl och hoppar över CD-plattan.
I samma kölvatten har fler förstärkare fått inbyggda phono-steg, samt att antalet separata phono-steg med RIAA-filter, ökar sin närvaro. Vinyl är idag superkult. Frågan är om denna trend kvarstår eller om den åter dör ut lite som kejsarens nya kläder. Vi får se, men tveklöst så konsumerar vi idag musik mest via strömmande tjänster och fler väljer högupplöst format.

> Vad innebär High-Resolution egentligen

hiresaudio_50Mer apparater blir märkta med en dekal, som säger High-Res Audio, men vad innebär detta mer än att det ska passa för högupplös musik?

24/96 är andra kryptiska betäckningar man kan läsa. Vi är nog bara i början av en ny era där vi konsumenter lyssnar mer via strömmande media och många vill få högupplös nivå på sin musik.

>> Läs här mer om detta med high-res